I det tysta gjorde han en matchavgörande insats. Hammarby tryckte på för att kvittera när Göteborg kontrade sig till en frilägessituation i den 87 minuten. En snabb pass går mellan anstormande Kennedy och Eskil och fram till Göteborgs Patrik Andersson. Jonas Stark försökte hänga med, men upptäckte snabbt att det var kört. Nu kan jag bara gissa vilka tankar som for igenom hans huvud:
- Helvete han är för snabb, jag hinner inte med!
- Jag får lov att bromsa honom genom att rycka i hans tröja och hoppas att domaren inte ser något.
- Jag fäller honom och tar utvisningen.

Klok som han tydligen är, valde han alternativ två när Patrik Andersson var på väg igenom. Göteborgaren var snabbare än Stark, men med ett kraftigt ryck i tröjan fick han Patrik Andersson ur balans. Men det var ändå inte tillräckligt för han stod fortfarande på benen och sprintade vidare mot Lasse Erikssons mål.

I detta ögonblick stod tiden stilla och fotbollsgudarna började sin överläggning.
Rudolf "Putte" Kock, mötesordförande, tog till orda:
- Härmed förklarar jag mötet öppnat, vi har bara ett ärende att avhandla idag.
Ska Hammarby klara sig kvar i allsvenskan eller ska deras pina fortsätta med ännu en förlust mot Göteborg?

Dagen till ära hade tre legendariska fotbollsspelare kallats in.
Göteborgs - Gunnar Gren
Hammarbys - Nacka Skoglund
Norrköpings - Gunnar Nordahl.

Gunnar Gren fick ordet först:
- Herr ordförande, jag vill bara påpeka att mitt lag IFK Göteborg, har nu lidit tillräckligt. Förra årets kräftgång, tog hårt på vår förening och jag tycker att vi är värda att få börja klättringen uppåt i allsvenskan. IFK Göteborgs organisation och ledning talar för att vi åter måste få bli det storlag vi en gång var. Låt Patrik Andersson sätta 3-1 på Bajen, till gagn för fotbollen i Sverige.

Nacka hade svårt att hålla tyst:
- Höru du hövdingen, ska någon prata om lida, så äre jag. Fick vi vinna serien 1982 eller förra året, eller någe år överhuvudtaget. Nej, just de, Il professore ska inte komma här å snacka om lidande. Äre nåra som è experter på lidande så ere vi Hammarbajare. Nu tycker ja att du fixar så vi åtminstone delar på poängen. De é vi verkligen värda.

Nu går det till på detta vis i fotbollsgudarnas rike, efter det att varje part sagt sitt, så lägger den tredje opartiske, i detta fall Gunnar Nordahl, sin utslagsröst framme hos "Putte" Kock. Därefter vidtar verkligheten och vilken verklighet det blev.

Lasse Eriksson gick ut för att täcka bollbanan och Patrik Andersson laddade för skott. En halvmeter innanför straffområdet försöker Patrik placera bollen med en bredsida, samtidigt som Stark fläker sig och får en fot på bollen. Bollen far iväg mot Lasse vänstra sida, utan full kraft och därför kan han enhandsräddar den ut till hörna.
Hade inte Jonas Stark ryckt i Patrik Andersson tröja, vet man inte hur det hade gått. Troligtvis hade Göteborg gjort 3-1 och det hopp vi alla nu känner hade förbytts till hopplöshet, vanmakt och ilska. Att han dessutom orkade fullfölja och störa innanför straffområdet tycker jag visar att han är en oerhört värdefull spelare för oss.

Visst funderar jag några sekunder över vad som är rätt eller fel. Är det rätt att med spelsabotage medvetet ta en utvisning för att rädda sitt lag från poängförlust?
- Jag tror att det finns två svar på den frågan, beroende på var supporterkänslorna ligger.

Som Hammarby: are är svaret självklart, det hade varit tjänstefel av Jonas Stark om han inte ryckt i tröjan. Nu tog han utvisningen, med påföljden en match avstängning. Det fick till följd att Hammarby tog en pinne och att fotbollsgudarna såg till att Christer Fursth fick göra ett klassiskt fotbollsmål. Ett mål att återvända till under de mörka höstmånaderna.
Göteborgssupportrar tycker givetvis att det är åt helvete och att giljotin är en lindrig påföljd. Det är inget konstigt med det.

Visst är det ett märkligt sammanträffande att Eskil tog en frilägesutvisning borta mot Göteborg förra året, i 88: e minuten. Matchen slutade 2-2.
I år tog Jonas Stark utvisningen i 87: e minuten och matchen slutade 2-2.
I bägge matcherna fick en mittback gå av planen, på grund av skada, förra året var det Pétur och i år var det Johan Andersson. Då som nu gick Eskil in som mittback och var lysande. Det ger mig anledning att än en gång säga:
- Ska Eskil spela så ska det vara som mittback inte högerback!

Vill också höja ett varningens finger åt alla som slår sig för bröstet och tror att det bara är att ställa ut skorna mot Djurgården. Det är det inte! Det är tack vare den inställningen som vi börjat årets allsvenska så dåligt. Derby är derby och även Djurgården har kniven på strupen. Vem vet vad fotbollsgudarna tar för beslut i den matchen?
- Tack Jonas Stark! Tack Christer Fursth! Tack Gunnar Nordahl!"